|
Kvistningsmaskinen Logma |
|
|
| Med motorsågens genombrott i slutet av 1950-talet inleddes en ny epok i skogsbrukets historia. Man upptäckte hur mycket effektivare arbetet med motorsågen blev jämfört med det manuella. Med olika metoder försökte man genomföra ytterligare mekaniseringar i skogen. I mitten av 1960-talet började skogstraktorn ersätta hästen. Nu började även utvecklingen av speciella kvistnings och barkningsmaskiner. Kring 1962 fanns en bra lastbärande traktor, en skotare, kallad Drivax. Genom att montera en maskin för kvistning på skotaren, var System Logma fött. Detta innebar fällning med motorsåg i riktning mot traktorstråk, maskinell kvistning, kapning vid avlägg med motorsåg eller vid en upparbetnings plats med särskild kaputrustning. Logma blev alltså namnet på såväl maskinen som systemet att jobba på. Skogsmuseets Logma, byggd 1967, är den första prototypen. Den har två förarhytter; en för kvistning och en för flyttning. På senare modeller sköttes alla operationer från förarhytten. Logma systemet lämpade sig bäst för kalavverkning av grov granskog.
Från processor till skördare Utvecklingen gick därefter snabbt: via processorn för kvistning och kapning, till skördaren som klarar både fällning, kvistning och kapning. Numera kan även gallring utföras med maskin utan skador på kvarstående träd. I den moderna skördaren finns avancerade datorer som registrerar virkets längd och diameter. |
|
All text & bild på denna sida är från guideboken om Siljansfors skogsmuseum & järnbruksminne |
